Och därmed garanterat bra väder, det är nämligen nära på garanti på fint väder när det är Sweetspot på Jönköping Hotell och Konferens. Mässan slår upp portarna 10:00 lördagen 26 april och fortsätter under söndagen. 38 fullproppade utställarrum, Kiss-utställning och billjudstävling med EMMA blir det också. För mer information klickar du HÄR.

Det handlar dels om en smart, kombinerad bordslampa och högtalare (1.995 kr) samt en mer normal bokhyllehögtalare (995 kr) till nära på marknadsledande lågt pris. Den senare kan ställas såväl vertikalt som horisontellt (inybyggd gyro, kan man tänka, liksom Sonos egna Play 5- och 3-högtalare). Den kan också hängas på vägg eller i krokar (tillbehör). Båda är trådlösa multirumshögtalare och styrs via Sonos app och kan fritt kombineras med andra Sonos-högtalare. Vi misstänker/hoppas/tror också att de precis som alla andra Sonos-högtalare, kan stereokopplas med ännu en högtalare, det vill säga att två högtalare utgör ett konventionellt stereopar. Inte minst med "lampan" borde det kunna bli hur häftigt som helst. Lansering sker under augusti månad, vi hoppas hinna testa till sommarnumret.

I vertikaltestet av stativhögtalare i nr 4 använde vi oss till allra största delen av en Primare I35-förstärkare. Den kostar i grundutförande 36.490 kronor och med Prisma-kortet (med DAC och streamingfunktioner) 47.490 kronor. Förstärkaren vi byter upp oss till här nedan, heter Luxman L-509X och kostar 105.000 kronor, det vill säga nära på det tredubbla jämfört med Primare i grundutförande. Vad händer?

Kort sammanfattat kan man säga att alla fem högtalarpar låter väldigt, väldigt bra med den här förstärkaren, men några av dem höjer sig lite extra. Lilla Acoustic Energy AE300 (7.0000 kr/par) låter betydligt större och kraftfullare med Luxman. Dali Opticon 2 (10.000 kr/par) lyfter sig ännu lite mer med den nya förstärkaren, som ger mer kontroll och harmoni och nog får sägas vara lite mer samma andas barn som högtalarna. System Audio Legend 5 (13.000 kr/par) låter också väldigt bra, men på ungefär samma sätt som tidigare, tonalt neutralt och fylligt. Sonus Faber Sonetto 1 (16.000 kr/par) känner sig verkligen som hemma med Luxman, som ger fin synergi i musikåtergivningen. Allra största relativa ljudförbättring får man ändå med testets dyraste högtalare, XTZ 99.25 Beryllium (20.000 kr/par), som lyfter rejält med Luxman, med fantastiskt omfång, fyllighet och precision.

Resultaten känns mycket logiska, där den dyraste och mest högupplösta högtalaren också lyfter sig mest med dyrare förstärkare. Den har också lägst verkningsgrad av alla och inte helt oproblematiska fasväxlingar. SF lyfter också rejält, men inte alls på samma sätt. Det är nästan så att Dali höjer sig lite mer, relativt sätt. AE blir bättre, men inte på samma sätt och mest likartat tycker vi att SA uppträder.

Istället för Primare I35 Prisma använder vi oss här nedan av samma företags lilla instegsförstärkare I15 Prisma. Den förra kostar 47.490 kronor, den senare, här använda förstärkaren 18.750 kronor. Ganska mycket pengar det också, tycker nog vän av ordning, men då ska man komma ihoåg att den har inbyggd Prisma-plattform, det vill säga DAC och streamingfunktionalitet. Något som kostar 11.000 kronor i tillägg på I35 (36.490 kr) på I35. Man kan alltså med fog påstå att själva förstärkardelen i lilla I15 torde ligga på dryga 10.000 kronor. En klass D-konstruktion, och test av båda dessa kommer i nästa nummer 4 av Hifi & Musik (ute i butik 9 april).

Här kan vi konstatera att samtliga högtalare låter förhållandevis sämre än de gjort tidigare, tillsammans med först I35 och sedan Luxman L-509X (se artikel här ovan). Men även här sticker några högtalare ut lite mer än de övriga, och underpresterar förhållandevis lite mer än de övriga. Föga förvånande är det testets dyraste högtalare från XTZ som relativt sett förlorar mest på att spela med en mindre och mindre effektstark förstärkare. Visst låter den bra, men den tappar mycket i pondus och kraft i återgivningen, också stadga i basen. Lite mer överraskande blev vi av att testets billgaste deltagare inte heller trivs med nedgraderingen. Vi pratar om lilla AE300, som inte lever upp på samma vis som tidigare, relativt sett de övriga, nota bene. En del av förklaringen ligger nog i AE:s inte helt oproblematiska impedans och fas. På tredje plats hamnar Dali, som låter helt okej med lilla I15 men nog egentligen vill ha lite mer. Sonus Faber spelar på riktigt bra också med den billigare förstärkaren, trots att den är testets näst dyraste deltagare. Mest likartat, spelar återigen System Audio, som fortsätter på prestera på ett ganska likartat sätt ovavsett vad vi driver den med. LIte bättre och lite sämre, bara.

Dynavoice M85 ger hyggligt jämn frekvens mätt rakt framifrån och vid 30 grader (gul), men faller snabbt i diskanten mätt 60 grader från sidan.

Dynavoice har överlag hög och rätt harmlös impedans (grön). Lägst 3,5 ohm vid 50 Hz. Men fasförloppet (röd) under 100 Hz kunde gärna varit lite mindre svajigt.

Elac F6.2 ger en diskanthöjning över 1 kHz mätt rakt framifrån (grön), men som faller snabbt i nivå vid 30 grader (gul) och 60 grader (röd).

Elacs impedans (grön) är genomgående harmlöst hög. Som lägst 5,5 ohm vid 190 Hz. Fasväxlingarna (röd) är också rätt oförargliga.

Mätt rakt framifrån (grön) har Klipsch en tydlig frekvenssvacka runt 1,5 kHz som går igen vid både 30 (gul) och 60 grader (röd). Notera nivåsänkningen i det övre registret vid 60 grader.

Klipsch impedans (grön) är överlag hög. Som lägst strax under 4 ohm runt 200 Hz. Fasväxlingarna (röd) är lite väl skarpa, men kompenseras av den lite högre känsligheten.

Magnat har mycket ojämn frekvensgång mätt vid både 0 (grön), 30 (gul) och 60 grader (röd). Notera svackor vid både 2,5 kHz och 3,5 kHz.

Magnats impedans (grön) är egentligen inte särskilt strömkrävande, men ovanligt låg i diskanten. Fasförloppet (röd) lär dock kunna kräva en del av förstärkaren.

Monitor Audio ger vågig, men hyggligt sammanhållen frekvens mätt vid 0 (grön), 30 (gul) och 60 grader (röd). Tydligt ökande nivåfall över 10 kHz vid 30 och 60 grader.

Monitor Audio är en överlag låg men jämn last (grön). Lägst 4 ohm vid 170 Hz. Inte heller fasväxlingarna (röd) lär ställa till mycket bekymmer.

Heco har jämn frekvensgång som stiger svagt i diskanten mätt rakt framifrån. Ännu jämnare frekvens vid 30 grader (gul) och 60 grader (röd), men med tydligare diskantfall i toppen.

Heco har snäll, men rätt strömkrävande impedans (grön). Som lägst 3 ohm runt 150 Hz. Fasväxlingarna (röd) i basen är dessutom hyggligt beskedliga.