Två mästerliga CD-spelare

Medan vinylskivor sedan länge snurrat sig tillbaka in i finrummen och bandspelarna flörtar med nostalgikerna, står en annan klingande ikon tyst och rakryggad i bakgrunden: CD-spelaren.

Ett format som länge varit dödförklarat på våra breddgrader och skivorna tills alldeles nyligen helt förbisedda i den pågående retrovågen. Lite som vinyl för 15–20 år sedan – undervärderat, men på väg att återupptäckas. Den får kanske inte samma kultstatus, men är ändå en del av en större motreaktion mot opersonligt digitalt streamande. Trenden med att ”äga” musik, bläddra i bokhäften och få en helhetsupplevelse ökar igen – särskilt bland unga som annars varit uteslutande vana vid streaming.

Så har det inte varit i Asien. Särskilt då i Japan för att inte tala om Sydkorea där nyförsäljningen av CD-skivor 2023 snudd på tredubblades till över 119 miljoner enheter.
Sak samma för spelarna, som alltid älskats av finsmakarna och med märken som Accuphase, Esoteric och Luxman alltid funnits med i det absoluta toppskiktet.

Med lasermekanismer finjusterade som schweiziska urverk och D/A-kretsar som får purister att darra av lycka, bevisar dagens mer påkostade spelare att 16 bitar och 44,1 kilohertz fortfarande kan leverera magi.

Vi har lyssnat på två stadiga apparater: den ena en modern maskin för alla tänkbara skivformat, den andra en ren CD-spelare, men i brutal tungviktsklass och som dessutom kan agera som D/A-omvandlare för din övriga digitala utrustning

Denon DCD-3000NE

– helgjuten spelglädje
För drygt ett år sedan släpptes sobra Denon DCD-3000NE och matchande förstärkaren PMA-3000NE. Båda var baserade på firmans påkostade 110-års jubileumsmodeller (2020), men med helt omarbetad design, inklusive digital- och analogkretsar, minimala signalvägar, kablage och anslutningsmetod mellan kretskorten.

Modellen är firmans nya flaggskepp för CD/SACD-uppspelning, faktiskt också DVD-ljudspår, och ersätter två tidigare modeller i sortimentet: DCD-SX11 och senaste jubileumsmodellen DCD-A110. Till det yttre liknar nya modellen där NE betyder ”New Era”, på pricken jubileumsmodellen. Sak samma under huven, även om A110 hade mer kopparskärmning.

Men där slutar likheterna, för nya toppmodellen är både 2 kilo tyngre och har rejält uppgraderade och omgjorda signal- och strömkretsar. Maskinen bygger kring samma mekaniskt stabila transportmekanik, men nu med nya 32-bits/384 kHz-omvandlare. I det här fallet fyra 2-kanaliga omvandlare kopplade differentiellt för att minimera störningar. För bästa ljud sägs de också vara kopplade balanserat internt, även om spelaren bara har obalanserade analogutgångar.

En annan fördel med de nya omvandlarna är att man kunnat förbättra sin Ultra AL32 Processing. Ja, faktiskt sjunde generationen av den här firmaspecialiteten. Det handlar om interpolering och uppsampling som tar inkommande CD-signal och interpolerar den till 32 bitar och 384 kHz sampling för att skapa en jämnare analog vågform långt över det hörbara området. Det gör det möjligt med mjukare, mindre komplext och renare digitalfilter, för att få ännu mer naturligt och analoglikt ljud.

Här finns också nya, bättre styroscillatorer för respektive sampling på 44,1 kHz respektive 48 kHz och DSD. Nya toppmodellen har en mekaniskt mycket robust, vibrationsdämpande konstruktion med tungt, trelagers metallchassi och dubbel, dämpad bottenplåt tillsammans med centerplacerad CD-mekanik för optimal balans. Den dämpande så kallade S.V.H.-mekaniken är dessutom Denons eget patent.

För att ytterligare öka stabiliteten har spelaren också 1-punkts mekanisk ”jord”. Här finns separerade strömförsörjningar för digitala och analoga sektioner, samt ett Pure Direct-läge för att koppla bort display och digitala utgångar för renaste ljud. En liten detalj är att man inte kan koppla ur uppsamplingsprocessen. En randanmärkning och Denon har förfinat funktionen så länge att man är rätt säker på sin sak.

Vi har haft den här maskinen i flera månader och kan bara säga att det är en underbart välbyggd och stadig pjäs för priset, som gång på gång visat att CD-mediet är allt annat än uträknat. Ja, att gå från marginellt snålkodad streaming till CD-ljud över den här maskinen var nästan som en uppenbarelse!

Via Denon hade musiken en klarhet, ett driv och en kraft i basen som fick samma musik via streaming att låta platt, krympt och lite färglös. Hos Denon blev ljudet mer storskaligt, men också mer ”på” och framfusigt jämfört med återhållen konventionell streaming. Men inte bara det.

Tyngden, dynamiken och klippet i attackerna hos Denon gav faktiskt också högupplöst streaming överraskande hård konkurrens. Ja, till och med när det handlade om HD-fördelar som upplösning och diskantlyster. Denon klarade sig galant helt utan den gnutta kyla och hårdhet i toppen man ofta märker när man jämför CD med högsamplat HD-ljud.  Nej, om det beror på analogtekniken eller Denons process-teknik låter vi vara osagt, men spelaren lät mer analogt mjukare i diskanten än vi var beredda på. Också via SACD, även om en hel del SACD-skivor upplevdes som lite överdrivet piffiga i översta diskanten.

Men mest slående var ändå Denons högoktaniga spänst och smittande spelglädje, vars tydliga avstamp i basen gjorde det svårt att inte dras med av musiken. Ja, ljudet och helheten var så pass både gediget och medryckande att man inte någon gång satt och saknade vare sig avancerad HD-streaming eller vinyl.

En härligt helgjuten och stöddig spelare som verkligen visar att det gamla CD-formatet är allt annat än uträknat. Lite synd dock att den inte har digitalingång så att man kan utnyttja det fina ljudet till andra digitala signalkällor.

+

Musikaliskt helgjuten

För priset mycket välbyggd

-

Saknar digitalingångar

Denon DCD-3000NE
Pris 30.000 kr
Funktion CD-/SACD-spelare
D/A-omvandlare 32-bit/384 kHz
Digital in –
Digital ut Koax, Toslink
Analog ut 1 par RCA
Format CD/SACD, DVD-R/RW
Mått BxHxD 43x14x41 cm
Vikt 17 kg

Info hifiklubben.se, denon.com/en/

Michi Q5

– fullskalig finess

Ordet Michi betyder väg på japanska och Rotel lanserade sin Michi-serie på 1990-talet som en väg mot kompromisslös ljudkvalitet och utan hänsyn till priset. Serien gjorde starkt intryck i Japan med sina lyxiga träkabinett och påkostade komponenter, men försvann i två decennier innan den återuppstod 2020.

Den nya generationen damp ner som en bomb och bestod av brutalt tunga förstärkare som snart kom att innefatta mono- och stereosteg (varav ett på 60 kilo!), integrerade förstärkare samt försteg och alla med en matchvikt från 23 kilo och uppåt. Den genomgående blanksvarta serien fick snabbt lovord världen över (också av oss) och apparaterna blev ofta jämförda med betydligt dyrare rivaler.

Det enda som Michi-familjen saknade var en signalkälla och för Rotel var en CD-spelare given. Det har blivit Michi Q5 – en exklusiv tungviktare som andas ”Less is More”, men framtagen för att utmana marknadens bästa.

Q5 är byggd för att agera som både toppmatad transport, CD-spelare och D/A-omvandlare. Just toppmatning verkar ha varit given för Rotel och helt avgörande för att få en så mekanisk stabil laseravläsning som bara möjligt. Men för att minimera mekaniska vibrationer ytterligare är den toppmatade och 1,7 kilo (!) tunga CD-mekanismen fjäderupphängd och gjord i kolfiber och CNC-fräst aluminium.

Men som om inte det vore nog finns här också en nästan komiskt överdriven men effektivt resonansdämpande skivpuck på ytterligare 1,1 kilo! Den tynger inte bara ner skivan mot mekaniken utan isolerar också effektivt den delikata laseravläsningen från yttre akustiska och mekaniska störningar.

Den belysta, djupa ”skivskålen” är greppvänligt överdimensionerad och spelaren pausar om du tar av skivvikten under spelning. Jämfört med konventionell ”CD-släde” ger det hela ger en härligt taktil känsla påminnande om den lilla andakten då man lägger en LP på skivspelaren.

Därför är det lite märkligt att alla funktionsknappar sitter nästan osynliga på undersidans högerkant.

Hjärtat i Q5 är en 8-kanalig omvandlare (32-bits/384 kHz) kopplad differentiellt och balanserat med fyra kanaler för vänster och fyra för höger för lägsta möjliga distorsion och högsta möjliga signal/brus-förhållande. Men förutom vanlig CD-avspelning fungerar alltså Q5 också som ett digitalt nav med USB-B-ingång för upp till 32‑bit/384 kHz, 4xDSD (11,3MHz) och MQA tillsammans med koaxial och optisk för PCM upp till 24/192.

Rent analogt är Q5 uppbyggd med en kombination av SMD- och diskreta komponenter med strömstarkt, diskret byggt buffertsteg på utgången.

Avgörande för ljudet är förstås också nätdelen och för att isolera störningar har digital- och analogkretsar helt separata strömförsörjningar med individuella specialtransformatorer. CD-motorns matning är också helt elektriskt isolerad från övriga kretsar. Slutligen har Q5 en display som visar sedvanliga skivfakta, men också omslagsbilder (via LAN).

Eftersom Q5 ingår i Michi borde tyngden och storleken inte kommit som en chock, men för att vara en CD-spelare var maskinen galet tung och inget man baxar runt på egen hand. När bjässen väl står på plats bör den få spela ett tag för att bli varm i kläderna.

Kan man inte bärga sig och börjar lyssna direkt, förstår man kanske inte riktig hur det kommer sig att dyrgripen inte skiljer ut sig mer från en billigare spelare som testets Denon. Jodå, lite varmare och mustigare klang och kanske mer svärta i basen, men dubbla priset?

Fast Michi hade knappast börjat och det dröjde inte länge förrän det var helt uppenbart att Q5 gav musiken ett helt annat och stabilare fundament att stå på. Hur rapp och attackvillig än Denon var i basen, kändes musiken mer bredbent och stadigare via Michi.

Instrument och sångare blev fysiskt mer greppbara och tydligt utplacerade i inspelningsrummet, som dessutom blivit större. Det som mest upplevdes som eko och efterklang via Denon fick tydligare akustisk rumslighet, också långt bakom högtalarna. Spelaren lyckades också vaska fram tidigare knappt hörbara och finstilta mikrodetaljer på ett sätt som skapade närvaro och realism. Med Michi fick luften mellan instrument och sångare mer liv, men faktiskt också tystnaden i pauserna.

Subtilt javisst, men när man väl börjat höra det så blev ljudet nästan trollbindande. Fast det är klart, det här märks tydligast på välinspelad akustisk musik (läs: äkta stereo), men det distinktare djupperspektivet och tredimensionella stereosceneriet förstärktes också på annars mer konventionellt platta studioinspelningar.

Just sättet att öppna ljudscenen bakåt in i rummet och göra musiken fysisk greppbar fick verkligen Michi Q5 att stå ut. Egenskaper som ihop med ett stadigt och djupsvart fundament gav ljudet en storskalig auktoritet.

Med andra ord en enastående spelare som lär bli en tidlös klassiker. Priset är förstås därefter, men så är Q5 utvecklad för att tävla med marknadens absolut bästa – oavsett prislapp.

+

Tyngd, finess & auktoritet

Häpnadsväckande stabilt bygge

-

Spelar inte SACD

Rotel Michi Q5
Pris 70.000 kr
Funktion CD-spelare/DAC
D/A-omvandlare 32-bit/768 kHz, 4xDSD, MQA
Digital in Koax, Toslink, USB
Digital ut Koax, Toslink
Analog ut 1 par RCA, 1 par XLR
Format CD/CD-R
Mått BxHxD 49x15x45 cm
Vikt 24 kg

Info shop.exertis.se/sv-SE/caud, rotel.com/en-gb

Sammanfattning
Oavsett om vi jämfört med streaming eller vinyl har vi under den senaste tiden alltid kommit tillbaka till Denon DCD-3000NE. Det är en fyllig, attackvillig och härligt livlig spelare som ger musiken kött på benen. En tung, stabil och verkligt genomarbetad konstruktion som det vore tjänstefel att inte rekommendera. Att du dessutom kan spela både SACD och Hi-Rez-musikfiler från DVD-R och CD-ROM gör spelaren lite extra spännande. Men med tanke på den storskaliga och medryckande spelstilen är det lite synd att den saknar digitalingång.  

Att den passar som hand i handske tillsammans med 3000-seriens tidigare topptestade, integrerade förstärkare, behöver väl knappt påpekas.

Att ställa Denon mot mer än dubbelt så dyra Michi Q5 är förstås oschysst, för med kringutrustning i samma division kan den här brutala tungviktaren ta ut svängarna och skapa realism och djup, bred stereokänsla så att man bara sitter och flinar. Hur bra Denon än var, kändes musiken mer som en fondtapet jämfört med höjden och räckvidden hos Michis djuprelief.

Att Michi dessutom lät mer tungt fysisk med extra hertz i botten gjorde förstås sitt till. Men Q5 är alltså 100% fokuserad på Red Book-CD utan de kompromisser som ofta krävs i SACD/DVD-kompatibla maskiner. Som bonus klarar den också högupplösta filer via USB och koax/optisk ingång, inklusive DSD, vilket SACD bygger på. Ett makalöst, nästa galet kompromisslöst bygge som lär ge även betydligt dyrare rivaler en rejäl tankeställare.

Kringutrustning
Digitalsignal WiiM Ultra
Försteg Hegel P30
Förstärkare Denon PMA-3000NE, Burmester 956 Mk.2
Högtalare Fyne Classic XII, KEF Q11 Meta, Dynaudio Contour 20
Kablage Nordost Heimdall 2, Jorma Audio